Hur vet man när man har misslyckats med uppfostran? När man tar kort på förbrytelsen och gärningsmännen ler in i kameran i själva gärningsögonblicket... Då har vi ett förbud kvar - köksbordet. Det SKA jag stå stenhårt på! (Även om de vita håren på bordet nog är ett säkert tecken på att jag misslyckats där också...)

Ser ni förresten att Berit är utan det gröna korvskinnet? När jag öppnade dörren till köket i går morse låg strumpan på golvet och Berit satt brevid. Hur sjutton hon har lyckats med det konsstycket förstår jag inte, men listig är hon den lilla Berit, det vet jag ju. Och hon låter såret vara så då ska hon slippa strumpan.