Sociala skikt

Har varit på konferens med delar av jobbet i helgen - Kiel t o r. En mysig helg och en intressant upplevelse! Har gjort upp mig några tankar runt beteende och livsstil och har fått ett fönster mot ett annat socialt skikt. (Om man menar att ordet skikt blir för hierarkiskt och dömmande kan man säga olika zoner. Men skikt är ett bra ord för att det definierar olika materia som inte automatiskt blandar sig med varandra, t ex olja och vinäger, så jag håller mig till skikt.)

På Colorlines Kiel färja är det mest människor från ett skikt som jag inte vanligtvis blandar mig med. Jag är ingen tankeläsare och vet därför inte vad som pågår på insidan av dessa personer, men jag kan observera utsidan, fördomsfull som jag är. Männen har ölmagar, yviga frisyrer och dagarna består av alkoholkonsumtion. Kvinnorna bär - i mina ögon - kläder med bäst-före-datum 1990, vankar i tax-free butikerna och dricker drinkar vid de enarmade banditerna. Kanske åker de till GeKå's på semestern, kanske tycker de om dansbandsfestivaler. För att vara fördomsfull.

Så, varför blandar jag mig inte med det här skiktet? Jo, jag hör till ett annat skikt; jag är akademiker som åker på semester till Marrakesh med väninnorna, går på tur och tränar på Sats; och vi har därför ingen naturlig arena att träffas på. Ingen naturlig dressing-shaker där oljan och vinägern blandas.

Men det är väldigt synd! För att blanda sig med andra skikt berikar och lär. Det ger mig ett annat perspektiv och jag inser att mitt skikt är en bubbla som inte representerar världen för alla, men som bara är min och mina skikt-likars referensram. Att blanda sig skapar förståelse och river ner fördommar som vi så ofta har om andra skikt. Se bara på min beskrivning ovan... Dessutom har jag haft en riktigt rolig helg :-)

Det är viktigt att komma ihåg att ett visst skikt inte innebär ett bättre liv! Det finns inget rätt eller fel; bara olika preferenser. Jag är 100 % säker på att de ölmagade männen - eller i alla fall de enarmad-bandit-spelande kvinnorna - är lika lyckliga på GeKå's som jag är i Marrakesh. Och det är väl ändå meningen med livet; lycka!