Gästblogg Jamaica - Montego bay and the last days in Jamaica

Soffis är tryggt hemma igen - här är sista inlägget från Jamaica! Om nån är intresserad av organisationen eller vill komma i kontakt med Soffipropp; ta kontakt med mig på mail.

**************************

I spent my last weekend of the volunteer period at the beach in Montego Bay. I had managed (with the help from my host mum) to get a hotel room at Sunset Beach Resort, an all inclusive hotel, for a very reasonable price. The hotel was just fantastic! OK, I think I would have got a bit restless after some days, but for spending Saturday and Sunday it was absolutely wonderful. Friendly staff, good atmosphere, pleasant rooms, OK food and drinks, very nice beach and pool area. Also the weather was better than expected (forecast was very bad, though). It was raining, a very fine and not constant rain, most of the Saturday. Sunday morning it was cloudy and rain was in the air, but the sun started to shine after some hours. I did not expect the sun and got sunburned on my legs! What a stupid thing to get the last day in Jamaica...
http://www.sunsetbeachresort.com/
 

The trip home to Norway went just fine. Nine hours from Montego Bay to London, and two hours from London to Oslo. I lost seven hours on the way, and I arrived in Oslo approx. the same time as I had left Montego Bay the day before.

I have had a fantastic month in Jamaica! I would recommend everybody, who are considering doing something like this, to just do it! It gives you so much and it is a memory for life. Finally, I want to thank all the nice and friendly people I met, who all contributed to my happy stay in Jamaica: my host family, the staff, colleagues at Christiana Potatoes, and all other persons I had the oppurtunity to meet. I will always remember this summer. And, Jamaica, some day I will be back!

Gästblogg Jamaica - Party, rastaflätor, packning och avsked

Soffis är på väg hem från Jamaica, men eftersom jag inte har fått bloggat lägger jag ihop hennes tre senaste inlägg här. Det har varit så roligt att få följa med - tack Soffipropp! Ha en lycklig resa hem och flyg försiktigt, ser fram emot att ses igen!

*********************

Efter jobbet var det dags att fixa frisyren inför Jamaica Colours Costume Party imorgon. Rhianna följde med mig över till grannhuset. Grannhuset är stort och inhyser många personer. Jag vet inte varför, men det var inte systern från igår, utan en annan kvinna (Bianca) som kom ut för att ordna mitt hår. Jag lät henne få fria händer efter att ha förklarat att jag skulle på fest med jamaicanskt tema.

Det var en dryg timmes pina att få håret flätat. Jag grimaserade (men höll mig tyst) när hon slet i alla småhår för att få in dem i de tunna flätorna. Dessutom satt vi utomhus och myggorna bet mig ganska ivrigt under hela behandlingen. Men ska man vara fin får man lida pin :-) Tycker i och för sig inte att jag blev fin...väldigt ovant och ingenting jag kommer att fortsätta med. Jag lovar :-) Känns ungefär som att jag är rakad uppe på huvudet och har några tunna tottar som hänger i nacken..haha!


Det var stor publik under hela friseringen. Jag vet inte hur många barn (och vuxna) som bor i huset men ganska många är det. Inte alla tittade på, men många. Småtjejerna ville känna på mitt hår och sa "Wow, it's soft!". När jag var färdig så frågade jag om barnen ville vara med på bild. Det ville de förstås! Och de ville ha med mig på bilden. Så här blev resultatet (inte alla barnen i huset är med på bilden):





Ikväll har jag också fått en inbjudan till slumber party (pyjamasparty) på torsdag. Rhianna ordnar och jag och Joshua är inbjudna. Vi ska leka lekar, äta mat och snacks, samt sova alla tre i samma rum. Det är en sorts avskedsfest och ska bli mitt livs kväll, säger hon, så jag väntar med spänning :-)


***********************


Jag hade inte med mig kameran igår och har därför tyvärr inga bilder från utklädningsfesten. Det var en färglad fest! Alla kom i gult, grönt, svart och rött. De flesta volontärerna hade valt en ganska enkel lösning med t-shirt, fotbollströja och kjol eller byxor. Några också med reggeamössa eller liknande på huvudet. Personalen på Projects Abroad var helt fantastiskt uppklädda (och utklädda) i full utstyrsel. Jag önskar jag hade bilder att visa. Jag ska se om jag kan få tag på bilder av någon som fotade. Själv hade jag grön Bob Marley-tshirt med svarta tights (ja, jamaicanerna går klädda i bara t-shirt och tights) med kompletterande halsband och armband, samt knallgula badtofflor. Och så frisyren förstås.


***********************


Sista dagen hos Christiana Potatoes och sista dagen i Mandeville idag. Imorgon åker jag till Montego Bay. Montego Bay är Jamiacas största turistort och badort. Eftersom jag flyger därifrån på söndag, så tänkte jag passa på att få sista helgen på stranden och samtidigt vara nära flygplatsen. Det mesta jag hade förväntat mig av mina veckor här på Jamaica har gått i uppfyllelse. Och väl så det. En sak jag dock hade trott jag skulle få mer av är strand och bad. Och de flesta av er vet nog att jag inte är en överdriven strand- och badtjej... Så jag har nu bokat en natt på ett hotell vid stranden i Montego Bay för att få uppleva två dagar på stranden. När det gäller vädret, så hade jag inte ens tänkt tanken att det skulle kunna regna, förutom då det vanliga regnet på eftermiddagarna. Ser dock ut till att jag kommer att tillbringa två dagar i regn om man ska tro yr.no:

Men då får jag väl ligga inomhus eller under ett paraply och läsa en bok istället. Eller förlusta mig på äventyrsbadet som hör till hotellet :-) Det ska nog gå bra.

Det har varit flera avsked i dag: på jobbet och på kontoret. Jag har ju hela tiden vetat att jag inte skulle stanna mer än fyra veckor så det är inte så hemskt, men ändå lite tråkigt att säga hejdå till personer som man har trivts med och samtidigt veta att man kanske inte kommer att ses igen. Och så har jag fått ett jättefint brev av Rhianna idag där hon tackar för min tid med dem här och skriver att hon alltid kommer att minnas det vi har upplevt tillsammans.

Jag har nu också köpt med mig det sista av souvenirer, mat, m.m. som jag vill ha med mig hem. Kaffet här är jättegott, t.ex...

Slumber party igår var riktigt roligt! Vi åt kyckling och ris från KFC, samt pizza från Dominos. För inspiration till er som ska ha barnkalas kommer här också en lista på de lekar som vi lekte: Pillow fight, Make Overs, Truth and dare, Bowling, Pencil in a bottle. Vi hade också fyra lekar som vi inte hann med: Adventure Coasters, Pin the tall on the donkey, Treasure gunt och Shell painting.

Här kommer ett foto från utklädningfesten som visar några ur personalen. Bilden är något mörk, men det var det bästa jag fick tag på som visade deras utstyrsel:

Jag har tagit ut afroflätorna och fått afrohår. Eller kanske närmare bestämt 80-talskrus. Så här såg jag också ut på 80-talet efter att ha krusat håret, om jag minns rätt ;-)

Nu ska jag börja packa. Jag blir hämtad av en chaufför kl 10 imorgon. Det är två andra volontärer som ska med samma bil, men jag vet inte om de flyger redan imorgon eller om de också ska spendera helgen i Montego Bay.

Det är lite tråkigt att perioden här på Jamaica är över, men jag ser också fram emot att komma hem till Skandinavien igen. Även om jag förstås gruvar mig litegrann för att komma till Oslo. Trots att jag följer med på nyheterna och har pratat med många om händelserna i Oslo, så tror jag att det kommer att bli lite av en chock. Men jag ser mycket fram emot att träffa vänner och familj snart igen!

Osäker på om jag kommer att skriva något mer medan jag är här på Jamaica. Det kan hända att nästa inlägg blir först när jag har kommit hem. Ha det så bra så länge :-) Eller som man säger här på Jamaica: "Later!"

Gästblogg Jamaica - Söndag 24 juli

Soffipropp har haft ett blogguppehåll pga händelserna i Norge, men har återupptagit skrivandet.

*******************

Idag har jag stora delar av dagen suttit uppkopplad och följt de norska nyheterna, främst NRK:s direktsändning med bl.a. polisens presskonferens. Det är helt ofattbart det som har hänt. Och att sitta här mitt i bergen i Jamaica, där de flesta knappt vet var Norge ligger, gör att det, om möjligt, blir ännu mer ofattbart och overkligt. Det är nästan så att det kunde vara en mardröm som jag kommer att vakna upp från. Men jag vet att det inte är en mardröm och att något som man inte skulle kunna tro kunde hända har hänt. Hur kan en person planera något sådant i nio år utan att bli upptäckt? Hur kan han hålla fast vid sin så starka ideologi/värdsuppfattning i så lång tid och samtidigt fungera mer eller mindre normalt i samhället? (Om han nu har gjort det, vill säga.) Jag förstår det inte. Det är skrämmande. Mina tankar går till alla drabbade. Så onödigt och så orättvist.

Det känns på ett sätt ganska oväsentligt att berätta om vad som händer härnere, men jag vill inte heller att berättandet härifrån ska avslutas med den hemska händelsen 22 juli, så jag fortsätter.

Igår gjorde barnen, pappan i familjen och jag en utflykt till Alligator Pond. Det är inte en alligatordamm, som jag först trodde, utan namnet på en fiskeby vid havet. (The name is said by locals to derive from the shape of the mountain range, which viewed from the beach has bumps which suggest an alligator's back.) Jag hade tänkt åka själv, eller med barnen, men det kom inte på fråga, tyckte pappan i familjen och följde därför med.
Vi gick längs stranden från Alligator Pond till Alligator Pond River, där det är mer badvänligt. Vi kom fram mitt i en dopakt. Flera personer i olika åldrar som döptes i floden. Men det var fritt fram att bada samtidigt som dopen pågick. Floden var perfekt för barnen att öva simning i. Vattnet gick mig upp till knäna, så för mig var det lite för grunt. Barnen vill att jag skulle visa hur man simmar under vatten, men det gick inte...

Fiskhandel på stranden vid Alligator Pond.

 

Dop i Alligator Pond River. Flera personer som döptes.

Vi köpte fisksoppa och grillad (roasted) fisk vid en enkel fiskrestaurant på stranden. 

Så här vana vid vatten har de blivit nu. Några gånger till och de simmar:)

Gästblogg Jamaica - Port Royal, Bob Marley, Devon house and Somerset falls

Helgutflykt med Bob Marley och bad - tur jag är på Korsika, annars hade jag blivit grymt avundsjuk

**************************

Det har varit en minst sagt upplevelserik helg. Kom hem nyss (22.30) och ska upp tidigt imorgon, men vill ändå skriva lite nu medan intrycken ännu är färska.

Åkte tidigt igår (lördag) morse med värdfamiljen till Kingston och sedan vidare till Portland, där pappan i familjen skulle på begravning idag. Första stopp var Port Royal och fästningen Fort Charles. Port Royal är en gammal hamnstad som drabbats av flera jordbävningar, senaste var 1957.
 

Fästningen Fort Charles är den största turistattraktionen i Port Royal. Enligt en av guiderna hade Rastamannen, som ni ser här vid ingången, en spökhistoria att berätta, men tyvärr var han var inte villig att dela med sig av den...

Från Port Royal åkte vi vidare in till Kingston och Bob Marley-museet. Hade inte jättehöga förväntningar, trodde det skulle vara mer eller mindre en turistfälla, men just eftersom det är en av Kingstons största turistattraktioner så tänkte jag att det är något man "måste" göra när man är i Kingston. Det var ett helt fantastiskt museum! Genuint, trevligt och en superbra guide som sjöng sånger för oss och dessutom fick hela gruppen (med alla dess nationaliteter) att sjunga Bob Marley-sånger tillsammans. Museet ligger i huset som var Bob Marley hem på Jamaica till hans död 1981. Det var hans fru som gjorde om det till museum. Det är nästan så att det är värt att åka till Jamaica bara för att besöka Bob Marley-museet:-)

Ingången. Man fick inte fotografera inomhus, så därför bara utomhusbilder.

Flera fantastiska utomhusmålningar. Här Bob Marley med två av hans söner (fick inte plats med alla sönerna på bilden...)

Efter museet så gjorde vi ett kort stopp på Devon House innan vi åkte den tre timmar långa bilturen till Portland, där vi övernattade hos pappans syster. Devon House är dels en historisk byggnad (som vi inte gick in i och som jag inte har satt mig in i varför den är känd), dels är det många små butiker som ligger i parken intill själva huset. Den mesta kända och populära butiken är glassbutiken I-scream, där vi självlart köpte glass. Fyndigt namn, va?:)


Idag har vi varit på Somerset falls, ett naturnära badland. Åkte båt till ett dolt vattenfall, "raftade" på bambuflottar på en helt stilla flod, badade i havet, i poolen, nära vattenfallet, åt god mat m.m. Det var en upplevelse för mig, men kanske ännu större för barnen som inte hade åkt båt tidigare och som inte är så vana att bada. Jag hade "simlektioner" med dem i poolen.

 

Gästblogg Jamaica - Dirty Day & Rainy Afternoons

Det regnar vattenfall på Soffis medan hon målar skolor och gör örhängen

**************************

Idag var det Dirty Day. Dirty Day arrangeras av Organisationen en gång i månaden och innebär att alla volontärer tillsammans åker ut till en av volontärarbetsplatserna och gör ett "dirty job": målar, renoverar, städar el. dyl. Den här månaden var det lokalerna i skolan Mico Care i Mandeville som skulle målas. Vi blev indelade i grupper. Jag och fyra andra målade köket. Själv var jag inte helt nöjd med arbetet eftersom vi varken skrapade eller tvättade väggarna först och inte heller tejpade ordentligt, men skolpersonalen blev jättenöjda och det är ju huvudsaken. Känns bra att ha gjort en insats för dem.

När vi var färdiga passade jag på att gå till Mandevilles marknad. Har gått förbi flera gånger på morgnarna men aldrig tidigare gått in. Fantastiskt mycket frukt och grönt! Köpte en avocado (som här kallas pear), som var stor som jag vet inte vad, samt två mangor. Fanns ingen citron att köpa, så var tvungen att gå förbi en mataffär och köpa en flaska vinäger. Kan ju inte äta avokado utan något syrligt... Rhianna tyckte att det var minst sagt annorlunda att äta avokado med salt och vinäger. Här skär de dem i skiver och äter tillsammans med bröd.

Innan jag skulle hem från stan så började det att åska och regna. Är mer eller mindre standard på eftermiddagarna. Det blixtrar och åskar intensivt och himlen öppnar sig.


När jag kommit hem, regnvädret hade upphört och solen åter sken igen, så hängde jag ut mina nytvättade kläder. Tänkte att det hade regnat färdigt för idag. Men icke! Himlen öppnade sig om möjligt ännu mer på kvällen. Tror faktiskt inte jag har sett ett mer instensivt regn. Det är inte regndroppar, utan mer som ett vattenfall från himlen


Rhianna har haft lektion med mig idag. I att göra örhängen. Vi använde snäckorna som de plockade förra lördagen på Treasure Beach och gjorde tre par örhängen.

Örhängen gjorde av snäckor från Treasure Beach. De två första paren från vänster är Rhiannas verk, mitt par längst till höger.

Imorgon bär det av till Kingston och därifrån vidare till Portland.

Gästblogg Jamaica - Rörigt på jobbet och solnedgång från balkongen

Potatis, potatis och mer potatis. Och lite solnedgång mellan bananbladen.

**************************

Idag har det hänt en del saker på jobbet igen. Planen var att jag skulle vara i laboratoriet med Dr. L., men hann inte mer än påbörja dagens arbete, så anlände en man från ett potatisföretag i Canada som ville ha en guidning i laboratoriet. Det var bara att avbryta arbetet. Canadamannen hade förövrigt sålt potato seeds till Felix (nuvarande Procordia) för 20 år sedan. Världen är liten. Samtidigt som Canadamannen var i laboratoriet, hade vd:n besök av ett tv-team. Jag hälsade på dem och de sa att de ville prata med mig senare, men det blev inte av. Kanske lika bra det :-) Dessutom har min supervisor/project officer från organisationen varit på besök idag för att se hur jag har det och att jag har relevanta arbetsuppgifter (och att jag sköter mig :-))

Tidigare i veckan fick jag ett mindre projekt att jobba med under mina veckor här. Christiana Potatoes önskar att använda potatisen som inte bönderna kan sälja på marknaden till något annat. Jag påbörjade projektet tidigare i veckan, men när jag idag pratade med vd:n om vad jag höll på med, så ville han ha en annan vinkling. Vi diskuterade och kom til slut fram till en rimlig lösning. Jag är inte på jobbet imorgon och nästa vecka är vd:n i Guyana, så det var viktigt att få ett beslut idag.

Det passade inte så bra att fota på jobbet idag, så inga bilder från händelserna på jobbet. Men tog ett par kort utanför kontoret på väg hem.

 Christiana centrum. Christiana Potatoes ligger alldeles i närheten.

Christiana Potatoes, kontoret i Christiana. På bilden också tre Taxi Route-bilar. Alla taxi har röda registreringsskyltar. Sträckan de kör står på framdörrarna.

Kom hem ganska sent idag så hann bara en kort svenskalektion med Rhianna innan middagen var klar. Vi satt ute på balkongen. Joshua satt brevid och spelade spel på mobiltelefonen. Solen gick precis ner och jag passade då på att ta ett par bilder. Tyvärr är det många elledningar precis utanför huset.

Solnedgång i Mandeville, taget från balkongen.

Utsikt från balkongen precis före solnedgång. Bananplantor i förgrunden.

Till sist så vill jag tipsa Emma, Simon och andra i Stockholmsområdet om reggea i sommar:
http://www.alltomstockholm.se/start/article2485779.aos

Hoppas och tror att mycket av det är bra att lyssna på och helt säkert också bättre att se på än summertime-videon :-)

Gästblogg Jamaica - Morgonbestyr, lunch på kontoret och jamaicansk musik

Soffis håller svenskatest och slipper se på lågbudgetvideo med juckande damer :-)

***************************

Den här veckan har jag följt med barnen till skolan, eller rättare sagt, tagit taxi med dem ner till Mandeville centrum och satt dem i en annan taxi som tar dem till skolan. Föräldrarna har åkt til jobbet runt sju efter att ha väckt barnen. Ganska intressant att se barnen göra sig i ordning: tvätta sig, välja kläder, packa väskan m.m. 6-åringen är t.ex. noga med att ta på sig både deodorant och parfym. Och imorse, mitt i påklädningen, upptäckte han att blommorna behövde vatten, så då vattnade han dem. Lite för mycket. Då tog han fram en skurborste och skurade golven. Det är alltså mycket som ska göras på morgonen... Idag kom vi inte iväg förrän 08.30. De kom för sent till skolan och jag var inte förrän 09.30 på jobbet (ganska sent när jag stigit upp 06.45...)

Mrs. M. lagar lunch på kontoret tisdagar, onsdagar och torsdagar. Lunchen kostar 200 jamaicanska dollar (ca 15 kr) och är helt fantastisk. Hon samlar in pengar från alla som vill ha lunch den dagen, går ut i närområdet och handlar och lagar därefter maten i ett ganska enkelt kök. Jag har tidigare visat en bild på ackee and saltfish, dvs. Jamaicas nationalrätt, som hon lagade en dag förra veckan. Idag var det chicken stew på menyn.

Mrs. M. lagar mat.


Chicken stew med bönor & ris, lite makaroner, en flatpalt, majskolv och sallad. "Juice" serveras till alla mål. Juice är inte det vi är vana med, utan en blandning av vatten, socker, aromer och eventuellt lite äkta fruktkoncentrat.

Efter jobbet har jag kastat boll, haft löpartävling och lekt kurragömma med barnen. Samt haft svenskalektion nr 2 med Rhianna. På egen begäran fick hon det första svenskaprovet. 18 rätt av 21 möjliga, klart godkänt!


Rhianna skriver sitt första svenskaprov.

Har inte tidigare skrivit så mycket om den jamaicanska musiken. Den finns överallt. Hemma, på jobben, i taxin, på köpsenter, i barer i stan, i barer längs vägkanten etc. Från morgon till kväll. I början undrade hur jag skulle orka med den ganska intensiva musiken överallt, utan paus. Men man vänjer sig. Nu har den mer eller mindre blivit ett naturligt bakgrundsljud.

Musiken är inte illa, men jag måste säga att jag gillar Bob Marley-reggean bättre, och den hör man inte lika ofta. Om ni vill höra ett par smakprov på vad som spelas, så kan ni lyssna på de här låtarna:

1. I'm Okay
http://www.youtube.com/watch?v=ro2Ejt3CwuU

2. Summertime
http://www.youtube.com/watch?v=62Q33iCANc0
(videon är hemsk, tur att jag bara behöver lyssna på låten)

 
Och till sist: grattis farfar (och kronprinsessan Viktoria) på födelsedagen imorgon! Hoppas pappa eller faster Lena läser bloggen för dig:-)

Gästblogg Jamaica - En helt vanlig dag

Fast för mig här på kontoret i Oslo blir den ganska ovanlig :-) Soffipropp planterar vidare, väntar på störtregn, morgonmotionerar och skrattar i taxin!

************************


Idag har det varit en dag utan stora överraskningar. Ungefär som jag hade tänkt mig en dag innan jag kom hit. Alltså, en helt vanlig dag.

Jag har jobbat i växthuset med att sätta tomatplantor från skott som Ms. Patsy tjuvat från de stora tomatplantorna. Idag var det riktigt varmt innan regnet kom, också utanför växthuset. I växthuset är det ca 30 C och fuktigt. Man slipper den stekande solen. Det doftar gott av tomatplantor. Ganska behagligt faktiskt.
Medan jag planterade så polinerade Ms. Patsy de större plantorna. Ms. Patsy bad förövrigt att jag skulle lägga in hela hennes namn här. Hon ville också ha webadressen för att visa för sin dotter att hon hamnat på en svensk/norsk blogg :-)

Ms. Patsy (Patricia Ashley), Christiana Potato Growers Cooperative Assn. Ltd, Devon greenhouse, polinerar tomatplantor.

När jag var färdig för dagen öppnade sig himlen samtidigt som det åskade och blixtrade. Taxichauffören i Christiana ledde in mig under ett tak och bad mig vänta till det värsta regnvädret var över.


 
Det syns inte så tydligt på bilden, men regnet står som spön i backen.

Lite småsaker har förstås hänt idag. I taxin på väg till Christiana satt en man i 30-årsåldern och berättade för alla om sin före detta. Jag förstod inte allt eftersom han pratade en blandning av engelska och dialekt (patois). Men jag förstod i alla fall att han älskade henne, hade gråtit i två veckor men inte skulle ta tillbaka henne förrän hon hade lärt sig (vad vet jag inte..?). Det här berättade han på ett ganska humoristiskt sätt, så hela taxin satt och skrattade, i 20 minuter. Och han verkade inte vara annorlunda eller speciell på något sätt, det här verkade helt naturligt för alla att han gjorde.

Ikväll har jag lärt Rhianna (dottern i värdfamiljen) några svenska glosor. Svenskalektion nr 1. Imorgon står det svenska alfabetet på tur.

Det mest ovanliga med den här dagen (det höll jag på att glömma) var att jag gick upp kl 5 för att gå på en timmes promenad med mamman och pappan i värdfamiljen. De har bestämt sig för att börja motionera. De knackade på min dörr igår morse också, men då hade jag inte förstått att de ville ha med mig och jag är ju ingen spontan "gå upp kl 5 och motionera-person". Men igår gick jag och la mig tidigt och var alltså uppe tidigt med tuppen idag. Solen gick upp under morgonpromenaden. Tyvärr hade jag ingen kamera med mig.

Gästblogg Jamaica - Ingefärsplantor och Development Bank of Jamaica

Äventyren fortsätter för Soffipropp - hur många får träffa fotografer från Development Bank of Jamaica i sommar?

****************************

Idag började jag dagen med att sköta om ingefärsplantorna i "skugghuset" (shade house). I skugghuset planteras provrörsplantorna ut och får väga några veckor innan de säljs vidare till bönderna eller planteras ut i växthuset i Devon (dvs där jag tjuvade tomatplantor förra veckan).

Jag trodde att den här dagen skulle bli normal, dvs utan överraskningar, men jag tog fel... Kl 13 skulle jag ha ett möte med min supervisor för att planera resten av mina tre veckor här. Då, precis kl 13 dyker det upp en fotograf utsänd av Development Bank of Jamaica för att ta foton till Jamaicas Agriculture Show 2011, som hålls i slutet av juli. Min supervisor var tvungen följa med honom till Devon och växthusen där och då passade jag förstås på att följa med. Jag missar inte ett tillfälle att få prata med spännande männsikor :-) Fotografen var ganska upp i åren kommen. Han hade hörapparat men hörde inte så bra ändå, så det var inte så lätt att ställa frågor till honom. Han var trevlig som alla andra jamaicaner och sa "Welcome to Jamaica" och frågade hur länge jag skulle stanna. När jag svarade "fyra veckor", så sa han "Why no longer? You do'nt like Jamaica?". Så där håller det på hela tiden. Jag börjar vänja mig :-) Hans förhållande till Sverige var Björn Borg, Volvo och Abba. Och så visste han ett en statsminister hade blivit skjuten för länge sedan. Det är mer än vad de flesta andra känner till. De flesta blandar ihop Sverige och Schweiz. Han bjöd in sig själv till Sverige för att komma och göra reklam för en bok han håller på att skriva. Även om vi inte bytte mailadresser, så vet man aldrig. Får se om han hör av sig en dag :-p


Fotografen sa inte nej till att själv vara med på bild. Det gör förövrigt ingen jamaicaner jag hittills har träffat.

Och så måste jag till slut också visa dagens lunch. Mrs. M. lagar ingen mat på måndager, så då måste man ha med sig mat eller gå ut och köpa något i den lilla staden (Christiana). Jag köpte två patties och två mangor av olika sorter (en lyx och en vanlig, har glömt deras namn). Mangorna var helt perfekta! Supergod lunch!

Jag har förresten bestämt mig för att inte åka till Guyana. Tyckte att det blev lite dyrt samtidigt som jag hade varit tvungen att åka hem tidigare från konferensen för att inte missa helgen i Montego Bay som familjen bokat in för min skull. Rätt eller fel beslut, det känns bra att ha tagit ett beslut i alla fall. Och tack för era kommentarer:)

Gästblogg Jamaica - Söndag

Soffipropp äter märklig frukost och går i kyrkan

******************


Mamman och barnen i familjen går till kyrkan på söndagarna när de har möjlighet. Jag ville gärna uppleva hur det är att gå till kyrkan här, så jag frågade om det gick bra att jag följde med. Det gjorde det.
Jamaica har Guinnessrekord i antal kyrkor per invånare. Det finns en kyrka i nästan varje hörn. Praktiskt taget alla religioner i världen finns representerade på Jamaica. Hela 65 % av befolkningen är dock kristna, vilket också min värdfamilj är. Kristendomen kom till Jamaica på 1790-talet.

Gudstjänsten startade kl 10, men det var inte så noga att man var där kl 10. Dörrarna stod öppna och människor kom och gick som de ville, speciellt under de två första timmarna av gudstjänsten som mest bestod av sånger (både västliga sånger och gospels) och information om kyrkans aktiviteter den kommande månaden. Det var en mycket välkomnande och hjärtlig, accepterande atmosfär i kyrkan. Mitt namn blev uppläst tillsammans med ett par andra namn som ett särskilt välkomnande för de som var i just den här kyrkan för första gången. Allt som skedde ackompanjerades av trummer och elpiano bakom altaret. När klockan var 12 startade predikan. Mycket annorlunda predikan jämfört med vad jag har varit med om hemma. Pastorn predikade med mycket hög röst och stor inlevelse, och hade (tyckte jag) en amerikansk framtoning. Han var vikarierande för den ordinarie pastorn, så jag vet inte hur predikan i den här kyrkan vanligtvis är. När predikan var över runt 13.15 kunde de som ville stanna och höra på ett tal om hälsa. Jag gick ut och tog foton tillsammans med barnen.
 
Kyrkan stod öppen så att folk kunde komma och gå som de ville. Detta är en av sidodörrarna.



Ville inte fotografera under själva gudstjänsten. Detta är efter predikan.

Ikväll har barnen sjungit och dansat för mig till "I got a feeling" och ett par Jamaicanska hits. Det är tydligt att sång och dans är något barnen här får med modersmjölken:-)

Till sist så visar jag också ett foto över dagens frukost. Frukosten varierar lika mycket som lunch eller middag gör hemma hos oss. Jag har fått allt från olika sorters varm mat till varmkorv till smörgåsar till frukost. Idag fick jag nog den hittills mest exotiska frukosten: kokta gröna bananer serverade med sötpotatis och en blandning av spagetti, korv och lök.


Nu är jag tillbringat första veckan här på Jamaica. Jag har upplevt så mycket och det känns som om jag har varit här längre, samtidigt som det också känns som jag precis kommit hit.

Gästblogg Jamaica - Appelton estate, Black river, Treasure beach

Soffipropp har haft en dag på stranden, snart ska jag också ha det - å vad jag längtar!

****************************

Idag har snälla värdfamiljen tagit med mig på utflykt i sydvästra delen av Jamaica. Mycket att se så det blev många bilder i kameran. Väljer här att bifoga fler bilder och att skriva lite mindre:)

Första stopp var hos romtillverkaren Appleton Estate, där vi var med på en guidad tur. Appleton Estate har tillverkat socker sedan mitten av 1600-talet och rom sedan mitten av 1700-talet på samma område som fabriken fortfarande ligger. Förutom kvalitetsrom produceras också brunt socker, som exporteras till Europa. Turen började i baren, där vi blev serverade en mycket god och läskande "rum punch". Därefter gick vi runt på området och fick inledningsvis berättat för oss hur rom historiskt har framställts, innan vi gick vidare in på fabriksområdet och fick se dagens tillverkning. Idag var första dagen sedan jag kom till Jamaica som det var riktigt varmt och jag var mycket glad för att jag tagit med mig min hatt. T.o.m. de infödda tyckte att det var hett och lånade paraply för att stå ut i värmen. Turen avslutades med provsmakning av företagets många romsorter.

Nästa stopp var vid Black River (nej, floden är inte svart). Black River är Jamacas näst längsta flod, känd för sitt rika djur- och växtliv. Här kan man åka på båtsafari. Vi skulle vidare och tog oss inte tid till safari, men vi hann se safaribåtarna och en krokodil vid flodkanten.

Dagens sista stopp var Treasure Beach, ett ännu lite mer laid-back och mindre turistiskt strand- och badställe än Jamaicas mest kända badorter. Vi åt mat (jerk chicken) på en mindre restaurang och därefter gick vi till Jack Sprat, en helt fantastisk bar/restaurang nere vid stranden. Jag drack dagens kopp Jamaicanskt kaffe, medan de andra åt glass. Barnen letade snäckor vid stranden. Jag köpte ett halsband och en Bob Marley-t-shirt till utklädningfesten. Vi spenderade ett par timmar här innan det nästan var mörkt och dags att vända tillbaka till Mandeville.

 

Gästblogg Jamaica - Potatisplantor i provrör och strömavbrott hos frisören

Idag har jag arbetat tillsammans med Dr L. i laboratoriet. I labroatoriet odlas virus- och bakteriefria plantor fram i provrör, för att sedan planteras ut i växthusen. En del plantor odlas som en del av olika forskningsprojekt, en del odlas kommersiellt för att säljas till bönderna. Dr. L är doktor i hydrokulturodling från universitetet i Virginia, där han bott i många år. Han är ursprungligen från Jamaica och har förutom i USA också bott en tid i London samt tillbringat tre månader i Stockholm. Med andra ord en kunskapsrik och berest man.

Dagens arbete i laboratoriet bestod av att göra nya potatisplantor av de plantor som planterades i provrör för sex veckor sedan. Plantorna skulle delas i mindre bitar och stoppas ner i egna provrör med substrat i. Det var mycket länge sedan jag jobbade i ett laboratorium och det var faktiskt riktigt roligt att prova på det igen. Och att jobba med plantor är ju helt nytt för mig och intressant att lära sig mer om.

Till lunch idag köpte jag jackfruit, något som i och för sig inte är speciellt typiskt för Jamaica, men som jag inte hade smakat tidigare och som jag ville prova. Den var mycket klibbig och lite svår att få ut det ätbara ur, men smaken var jättegod. Tyvärr reagerade jag på frukten, det kliade i munnen och överläppen svällde upp. Det var synd, men å andra sidan finns det så många andra exotiska frukter här att provsmaka att jag inte lider någon nöd av att skippa jackfruiten i fortsättningen.

Efter jobbet skulle jag följa med Rhianna och Joshua (barnen i familjen) till frisören. De går dit varannan-var tredje vecka, Joshua för att klippa sig och Rhianna för att tvätta och fläta håret. Jag ville gärna följa med för att lyxa till det med att tvätta och föna håret hos frisören. Dessutom ville jag veta hur det var att gå till frisören här, eftersom jag har funderar på att göra en jamaicansk frisyr till utklädningspartyt vi ska ha sista veckan i juli. (Lugn, den ska vara enkel att ta ut, jag kommer inte tillbaka till jobbet med dreadlocks..:o)) Frisören, som de går hos, ligger i ett köpcenter mitt i Mandeville. Vi var där runt halvfyra. Det var ett ganska litet rum med många människor i, både vuxna och barn. Tre manliga och två kvinnliga frisörer utförde klippning/rakning på kunder med kort hår, samt föning, flätning och mer avancerade frisyrer på kunder med långt hår. Rhianna gick fram till sin frisör och meddelade vår ankomst, och sa till Joshua och mig att vi kunde gå runt och titta i köpcentret så länge. Köpcentret var inte stort, så på 15-20 minuter hade vi köpt godis, tittat i en bokhandel och i en butik med eleganta kläder och skor för eleganta damer. Vi satte oss ner utanför frisören och väntade. Barnen spelade spel på Rhiannas och min mobiltelefon och jag tittade på folklivet och studerade frisörernas arbete. Klockan halvsju var det Rhiannas tur. Så Joshuas och lite senare min tur. Alla hos olika frisörer. När klockan var halvnio, barnen var färdiga och min frisör höll på med det sista med att räta ut mitt hår med plattång, då gick strömmen. Det blev kolsvart i hela salongen. Människor överallt som inte såg någonting. Med hjälp av mobiltelefoner kunde vi se så pass mycket att vi kunde betala och komma oss ut ur köpcentrat.

Kvällen avslutades på Burger King, som hade egen generator och därför kunde fungera som vanligt. Burgarna smakade ungefär som hemma. Inte det bästa jag har ätit här på Jamaica, men helt ok efter att ha suttit fem timmar hos frisören och vara rejält hungrig.

Gästblogg Jamaica - Besök av The Gleaner och provsmakning av Jamaicas nationalrätt

Soffipropp äter och träffar spännande människor - följ henne här!

*************************

Jag hann inte vara mer än fem minuter på jobbet idag innan två personer från Jamaicas största tidning, The Gleaner, dök upp. De skulle göra ett reportage om situationen i Christiana: affärslivet, jordbruket, människorna, kriminalitet etc. och ville få en insyn i Christiana Potatoes verksamhet. Så större delen av dagen spenderades tillsammans med dem. Denna tredje dag på jobbet fick jag alltså min andra fulla guidning av hela företaget: kontoret, laboratoriet, lager- och packverksamheten samt växthusen. Under bilresan mellan platserna passade jag på att intervjua reportrarna om The Gleaner, situationen för papperstidningar på Jamaica, kriminalitet m.m. Spännande att få möjlighet att prata med så många olika människor som jag har fått de här dagarna! För er som är intresserade av reportaget så kommer det att publiceras lördag 16 juli, förhoppningsvis också på internet (länk ovan).

Jag hade trott att jag skulle jobba i växthusen idag och hade därför med mig "matpakke" som mamman i värdfamiljen gjort i ordning. Nu blev ju inte dagen som planerat och vi åt lunch på kontoret. Jag hade inte beställt mat, men när Mrs M såg att jag satt med min matpakke (som förövrigt var jättegod) kom hon med en "provsmakningsportion" av Jamaicas nationalrätt: ackee and saltfish. På Jamaica så serverar man gärna flera olika rätter tillsammans. Det jag fick här var ackee and saltfish kombinerat med roast breadfruit och dumplings ("flatpalt"'). Jättegott! En provsmakningsportion på Jamaica är ingen liten portion, och eftersom jag inte klarar att lämna mat, så var jag om möjligt mer än proppmätt efter att ha ätit både matpakken och provsmakningsportionen. Tips till mormor och farmor: prova att servera flatpalt till vanlig mat, t.ex. köttförssås och spagetti eller kyckling och ris :-)

För att fortsätta dagen med att provsmaka Jamaicas specialiteter, så köpte jag på vägen hem en kokosnöt. Jag som trodde kokosnötter var bruna och håriga, men så inte den jamaicanska. Den är grön och ser mer ut som en jättemelon. Den serverades med ett sugrör. Det var inte bara utseendet som var annorlunda. Den smakade mest ljummet vatten med en aning sötaktig och syrlig smak. Inte alls kokos. Har ju som sagt svårt att lämna mat, så försökte ge bort nöten till en far med en liten dotter, men när de sa nej så var jag faktiskt tvungen att kasta den...