Det finns inga ord som kan beskriva Rom - annat än att den för alltid har en fast plats i mitt hjärta! Det är inte evighetens stad bara pga att den funnits länge; det är också evighetens stad för att man omöjligt kan glömma den när man en gång varit där. Den har så mycket själ och historia, och känns - kanske just därför - otroligt levande. Rom liksom sjuder av liv och rörelse, också i den stillaste natten i folktomma små gränder. Pantheon, piazzor, saltimbocca, uteserveringar, kullersten, prosecco, Petersplatsen, pizza, fontäner, gelato, grönsaksmarknader, högklackade skor, pasta, skulpturer, påven, Colosseum, eftermiddagssol över tegeltaken, turisthorder, parker, prosciutto, smala gränder, tvätt som hänger ute till tork... Kan bara konstatera att jag ska tillbaka. Igen och igen.