söndag 24 juli 2011

"Tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen"

Jag är fortfarande mållös och det känns helt fel att blogga om något annat än tragedin just nu, så jag publicerar Jens Stoltenbergs fina tal från domkyrkan istället, ackompanjerat av några bilder från blomhavet utanför, dit vi gick med en bukett rosor ikväll. Det är skönt att det har skapats en plats för sorg och eftertanke, nu när regeringskvarteret är avspärrat och Utøya ligger långt från stan.

***********
Det er nå snart to døgn siden Norge ble rammet av den største ugjerningen siden krigen. På Utøya og i Oslo.
Det føles som en evighet. Det har vært timer, dager og netter fylt av sjokk, fortvilelse, sinne og gråt.

I dag er det tid for sorg. I dag skal vi tillate oss å stoppe litt opp. Minnes de døde.Sørge over dem som ikke er mer. 92 menneskeliv er gått tapt. Flere er fortsatt savnet. Hver og en av de som er gått bort er en tragedie. Til sammen utgjør tapet en nasjonal tragedie. Fortsatt strever vi med å begripe omfanget.

Mange av oss kjente noen som er borte. Enda flere vet om noen. Jeg kjente flere. En av dem var Monica. I rundt 20 år jobbet hun på Utøya. For mange av oss var hun Utøya. Nå er hun død. Skutt og drept mens hun skapte omsorg og trygghet for ungdom fra hele landet. Hennes mann John og døtrene Victoria og Helene er i Drammen kirke i dag. Det er så urettferdig. Dere skal vite at vi gråter med dere.

En annen som er borte er Tore Eikeland. Leder av AUF i Hordaland og en av våre aller mest talentfulle ungdomspolitikere. Jeg husker at han fikk hele landsmøtet i Arbeiderpartiet til å juble da han holdt et engasjert innlegg mot EUs postdirektiv, og vant. Nå er han død. Borte for alltid. Det er ikke til å begripe.

Dette er to av dem vi har mistet. Vi har mistet mange andre, på Utøya og i regjeringsbygget. Snart får vi navn og bilde på alle. Da vil omfanget av ondskapen tre fram i all sin gru.Det blir en ny prøvelse. Men vi skal klare den også. Midt i alt det tragiske er jeg stolt av å bo i et land som har maktet å stå oppreist i en kritisk tid.
Jeg er imponert over hvor mye verdighet, omsorg og fasthet jeg har møtt.

Vi er et lite land, men vi er et stolt folk. Vi er fortsatt rystet av det som traff oss, men vi gir aldri opp våre verdier. Vårt svar er mer demokrati, mer åpenhet og mer humanitet. Men aldri naivitet.

Ingen har sagt det finere enn AUF-jenta som ble intervjuet av CNN:
”Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen.”

Til slutt. La meg si til familier over hele landet som har mistet en av sine kjære: Dere har min og hele Norges dypeste medfølelse i sorgen. Ikke bare det. Hele verden føler med dere. Jeg har lovet å overbringe kondolanser til dere fra Barack Obama, Vladimir Putin, Frederik Reinfeldt, Angela Merkel, David Cameron, Dimitry Medvedev og mange andre statsledere og regjeringssjefer.

Dette kan aldri erstatte tapet. Ingenting kan bringe deres kjære tilbake. Men vi trenger støtte og trøst når livet er som mørkest. Nå er livet som mørkest for dere. Dere skal vite at vi er der for dere.




8 kommentarer:

Too di Loo ♡ sa...

Sänder en stor varm kram, obegripligt det som hänt
En galning som har spridit sådan landssorg, helt obegripligt..

Lingonberrie sa...

tack för du delar med dig av det fina talet och bilderna. Jag kan inte greppa detta alls, jag känner mig som i en bubbla långt i från. Samtidigt känns det så nära ofattbart nära.

Tänker på alla stackars släktingar och spillda liv..

Stora varma kramen till dig och ha det så bra som det går.
Kram!

dumpapp sa...

Ett väldigt vackert tal och vilket blomsterhav.Man känner sig så vemodig när man tänker på dem som har mistat sina kära.
Kramar

Anonym sa...

Ni har en fin statsminister.....hela min helg har präglats av en stor sorg o ilska.
Kram från Titti i Umeå

Nena sa...

Det är svårt att tänka på något annat nu! särsklit när människorna bakom tragedin nu träder fram och man förstår vad de utsatts för och vilka de var. varje siffra är ju ett helt liv!!!
Kram

Hilde sa...

Jag blev tvungen att få mig till att tänka på annat i dag. Hela helgen har tv eller radio varit på samtidigt som jag distraherat barnen för att skona dem lite. Det är så jävla ofattbart att en person gjort så många så illa. I dag rymde jag in i Mollywood för ett par timmar och det var skönt. Hoppas ni mår bra i eländet.
Kram

s*tina sa...

Tack för detta inlägg!
Lider och gråter med Norge. Varit och arbetat i Oslo under en period, blev väldigt fint bemött av detta rara folk.
Kram!

Oslotigern sa...

Too di loo - tack för kramen, den kom fram och värmer!

Lingon - precis så känns det; långt borta men ändå ofattligt nära. Alltför nära.

Dumpapp - man känner sig tom och otroligt illa till mods.

Titti - tycker det är så fint att hela Norden samlas kring det här. Och visst har Stoltenberg varit fantastisk de här dagarna! Tack för din kommentar!

Nena - lätt hänt att det bara blir statistik, men med alla markeringar och allt som sägs blir det mer verkligt. Men fortfarande svårt att ta till mig att det är så många liv som gått till spillo.

Hilde - idag har jag också flytt in i annat, ganska skönt, men samtidigt känner jag mig långt hemifrån igen.

Stina - visst är det ett fint folk. Tack för att du tittade inom!

Kram till alla och tack för varma ord - vi är nu i Sverige och har fått en viss distans till tråkigheterna och sorgen