onsdag 26 september 2012

Nåt litet, litet som är så stort, så stort

Nejdå, inte tillökning här. Men väl ganska snart hos en väninna. Och jag hade den stora förmånen att få följa med på ultraljud idag. Det är så otroligt fascinerande, så stort och så rörande. Tänk att man ser tårna, den lilla näsan, hjärtat som slår. Just där och då, framför skärmarna och den avancerade tekniken, är livet som allra enklast, som allra vackrast. Och samtidigt ett enda stort mysterium som bara väntar på att bli upplevt och utforskat.


3 kommentarer:

Nena sa...

Så sant! Ett mirakel varje gång!
Kram

dianasdrömmar sa...

Det är så häftigt varje gång, jag har ju 3 och det finns inget häftigare kramis Diana

Helen sa...

Visst är det häftigt med ultraljud. När jag själv väntade lilla G så blev det först då hon blev en person och jag riktigt fattade att det faktiskt bodde nån där inne. =)