Oavsett hur länge jag har varit borta, oavsett hur långt bort eller nära hemmet jag varit är det lika skönt att komma hem. Att få slänga sig i soffan jämte sambon och prata om dagens händelser, att få ta på sig myskläderna, att få sova i sin egen säng. Men när inte jag är på språng är det sambon... Han är på väg i skidspåren från Rena till Lillehammer- blir så imponerad av dessa Birkebeinere - och satte sig på Birken-tåget sent i går kväll, så det blev bara en kort kjæreste-stund mellan träning, jobb och nya äventyr. Men han är snart hemma igen, och då blir det en myslördag också!
De har en livetracker på Birken i år, så jag följer med spänning honom ocn några andra som en röd prick på en karta. Ganska spännande :-) Och det ser ut att gå bra för sambon! Heja, heja min käre!
Men nu ska jag lämna honom en stund och ta mig ut i det fina vårvädret. Solen skiner från klarblå himmel och det är flera plus-grader. Tror jag ska ut och leta efter vårtecken!
3 kommentarer:
Jag som är proffs soffpotatis är hur impad som helst över alla som klarar av Birken. Hej sambon!!
Kram
Min man cyklar Birken varje år och jag brukar oxå följa honom på internet och hans röda prick...
Heja heja heja din sambo!!
Kram.
Hej svorsk-tjejerna! Ja, det är hur imponerande som helst! Själv är 3 mil i platt skidterräng (tjejvasan) precis vad jag orkar med... Har en liten, liten dröm om att göra skid- och cykelbirken, men då krävs ett år av hård träning. Och det lockar inte alls. Får nöja mig med att heja på sambon tills vidare :-)
Klemmer til dere!
Skicka en kommentar