Men bara knappt... Skulle inte varit så äppelkäck när det gällde den där långa flygresan. Plötsligt gjorde piloten en vänstersväng och vips blev resan 5 timmar längre, med en extra mellanlandning i Manchester för att tanka! 26 timmar tog det att komma hem till slut. Sånt sätter sina spår. Speciellt i förbindelse med nackspärr och tidsskillnad på 9 timmar. Så sensmoralen är: flyg inte via London om det kan vara dimma, stå inte ute i drag på båten från Sausalito till San Francisco hur varmt det än är och boka inte in avdelningsmöte morgonen efter en 26-timmarsresa!
Det kunde dock fort tagit ytterligare 24 timmar att komma hem, men efter timmar av väntande i och slussande mellan olika köer på Heathrow dök vår hjälte upp och kunde boka om oss på ett flyg samma kväll. Så egentligen var vi överlyckliga över att komma hem igår överhuvud taget :-) Sov som en sten inatt, men behöver tydligen en stennatt till för att komma i fas. Känner mig som de här lata kamraterna på pier 39 i Fisherman's wharf just nu; jag gungar och är dödstrött:
6 kommentarer:
Å stackare!! Hoppas du "kommer igen nu";) Underbar bild, vem känner sig inte så ibland?!;D
Kramar
Adela
Uff det lät jobbigt! Välkommen hem och hoppas du piggnar till snart! Kram
oj vilken hemresa. Tur att det gick bra till slut. Hoppas du får sova gott i natt med.
Kram
Yay! Tigern är hemma. Hopp dans och studs..!!
Nu är livet som det ska igen...hihi.
kramar och hoppas du får vila ut efter en sån dryg hemresa.
<3
Välkommen hem.
Kram Kram
Tack ska ni ha!! Piggare idag :-) Imorgon kanske jag t o m orkar upp när klockan ringer ;-)
Kram!
Skicka en kommentar