Det är något visst med att komma hem. Svårt att förklara känslan, men det gör mig lugn på ett vis. Ger mig ro i själen. Jag är född och uppvuxen här, har mina rötter här. Men jag tror inte att det sitter i väggarna i huset överhuvudtaget, det är så mycket mer än så. Det är värmen och omtanken, det bekanta, tryggheten i att kunna vara precis den jag är. Jag får pannkakor till lunch. Jag får beröm för de små sakerna. Jag känner mig så väldigt älskad. Och älskar så mycket tillbaka. Det är något visst med att komma hem!
6 kommentarer:
Underbart, precis så det ska vara. Tänk om alla hade det så.. vi är lyckligt lottade.
Kram
Vad fint:) Och det är väl precis som det ska vara! Kram
Vi är verkligen lyckligt lottade, tänker ofta på det :-)
Kram!
Ja, så ska det vara, och det känns så tryggt och gott :-)
Kram
Vad härligt att vara hemma igen!
Kramar
Alltid roligt :-) Tänkte ju att du skulle varit hemma, men förstår att det är semester än.
Kramar!
Skicka en kommentar