onsdag 6 november 2013

Hur vet man att...

...man är lyckligt lottad? När man har en egen hejarklack! Eller, med andra ord, det ringer på dörren och det står ett blomsterbud utanför (och inte som först antagit ett par busfrön som skulle sno mitt godis, vilket var en högst relevant tanke en Halloween-kväll), och man efter en period av mycket intensiv tankeverksamhet och en - alldeles lönlös - genomgång av vem jag skulle kunna ha varit så snäll mot under sista tiden att jag förtjänar en bukett blommor, river upp papper, klipper loss tejp och presentband, och upptäcker en fantastisk höstbukett med ett gulligt kort, från mina allra största fans (såklart) här i världen; min hejarklack och mina största beundrare; mamma och pappa. Långt borta men ändå alltid nära. Då är man lyckligt lottad.








2 kommentarer:

En tant och en kopp the sa...

Vilken underbar bukett och lika underbara föräldrar.
Kramar från Eva

Helen sa...

Vilka vackra rosor!
Ja en familj det gör en lyckligt lottad (oavsett hur den ser ut)